Om Alvin

Alvin är en plattform för tillgängliggörande och långsiktigt bevarande av digitaliserat kulturarvsmaterial från biblioteks-, arkiv- och museisamlingar i Sverige och Norge.

Systemet utvecklades vid Uppsala universitetsbibliotek och har varit i drift sedan 2014. Det leds av ett konsortium bestående av universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg. Utöver dessa finns ett tjugotal medlemmar och ytterligare ett tjugotal institutioner som publicerat material i Alvin.

Förutom institutionernas egna samlingar fungerar Alvin som ett digitalt arkiv för att bevara resultaten från ett antal externt finansierade forsknings- och digitaliseringsprojekt tillgängliga i ett långsiktigt perspektiv.

Portalen innehåller arkiv, böcker, manuskript, bilder, kartor, föremål, noterad musik, video, ljudfiler och en del annat material. Det mesta av det digitala innehållet är öppet tillgängligt i högupplöst form och fritt från kända upphovsrättsbegränsningar under Public Domain Mark. Metadataposter är fritt tillgängliga under Creative Commons CC0.

Bakgrund och historik

Alvin utvecklades ursprungligen för att befintliga bibliotekssystem inte tillräckligt bra hanterade:

• katalogisering av material som inte är böcker
• länkad data
• exemplarspecifik information
• lagring/visning av digitalt material
• sökmotorvänlighet (Google etc.)

Dessutom eftersträvades en enhetlig lösning för olika typer av material istället för specifika system för olika resurstyper, samlingar eller projekt.

Alvin har sin grund i ett antal olika projekt som genom åren drivits vid enheten för digital publicering och senare enheten för bibliotekssystem vid Uppsala universitetsbibliotek.

Några exempel är egenutvecklade databaslösningar för Erik Wallers omfattande autografsamling samt kart- och bildsamlingarna vid Uppsala universitetsbibliotek liksom samarbetsprojekten ProBok (bokband och provenienser) och Ediffah (personarkiv).

Till dessa kom ett antal mindre projekt eller system som utvecklats för biblioteket av andra parter.

Efterhand stod det klart att förvaltning, drift och vidareutveckling av en sådan vildvuxen flora av disparata system och tekniker, som måste handhas dels av IT-ansvariga dels av respektive användare, var uppenbart personberoende och ohållbar i längden.

Systemen var inte heller konstruerade för att kommunicera med varandra. De olika bakomliggande utvecklingsprojekten hade heller inte samordnas i någon form utan drivits helt separat från varandra.

LUPP

Slutrapporten (2011) till projektet LUPP (Digitaliseringssamarbete mellan Stiftsbiblioteket vid Linköpings stadsbibliotek och Uppsala universitetsbibliotek) konstaterade att om ingen radikal förändring görs är det högst sannolikt att alla dessa tjänster tynar bort i takt med att personal försvinner eller tekniska plattformar blir omoderna och måste bytas ut/läggas ner.

I LUPP-rapporten lanserades därför för första gången Alvin som koncept. Tanken var alltså att istället för att använda tio olika databasprogramvaror eller skriptspråk skall samma programvara liksom metod för att generera webbsidor utnyttjas för samtliga applikationer. Endast på det sättet kan de underhållas i ett längre perspektiv. Den tekniska utvecklingen går snabbt, även om behoven av den inte ändras i samma takt, vilket gör att system som inte ständigt vidareutvecklas eller förnyas inte kan finnas kvar på sikt. En gemensam plattform betyder att hela komponenter, som en sökmotor eller databasprogramvara, kan bytas ut i takt med teknikutvecklingen av dessa. Den innebär också att personberoendet minskar eftersom flera utvecklare arbetar med samma lösningar.

ArkA-D

Den tekniska utvecklingen av Alvin som ett verktyg för digitalisering av forskningsbibliotekens arkivsamlingar grundades i projektet ArkA-D, ett tvåårigt infrastrukturprojekt som genomfördes mellan 2012 och 2014.

Som slutpunkt i projektet lanserades Alvin på konferensen Digitalisera - men sen då? på Nordiska museet den 28 november 2014.

Förvaltning

Eftersom en digital plattform som Alvin säkert skulle väcka intresse bland andra kulturarvsinstitutioner arbetade ArkA-D-projektet fram en konsortiemodell som skulle kunna bära kostnaderna för systemet även efter projektets avslutande. Den byggde delvis på erfarenheter från publiceringsplattformen DiVA.

Under 2015 började konsortiet ta form med Linköpings stadsbibliotek (den ursprungliga partnern från LUPP) som första medlem i Alvin efter Uppsala universitetsbibliotek.

Från och med halvårsskiftet 2017 övergick Alvin från tidigare projektstadium till ett system i full förvaltning, nu med ett antal nya medlemmar och övriga organisationer med material i systemet. Drift och support av systemet finansieras därmed genom årliga medlemsavgifter.

Referensmodell

Konceptuellt bygger systemet på OAIS-modellen (Open Archival Information System).

Ett OAIS-uppbyggt digitalt arkiv är byggt på sex funktionella beståndsdelar:

1. Ingest tillhandahåller funktioner och tjänster för att ta emot informationspaket från arkivbildare samt att förbereda dem för lagring och hantering i arkivet.
2. Archival Storage tillhandahåller tjänster och funktioner för lagring.
3. Data Management tillhandahåller tjänster och funktioner som att kunna skapa, underhålla och inhämta beskrivande information som lagrats i arkivet. Syftet är att den digitala informationen ska kunna vara tillgänglig under en längre tid.
4. Administration tillhandahåller tjänster och funktioner för det övergripande underhållet av arkivet.
5. Access tillhandahåller tjänster och funktioner som hjälper användaren att hitta informationen som lagrats arkivet.
6. Preservation planning tillhandahåller tjänster och funktioner som har till uppgift att övervaka arkivets externa miljö och ge rekommendationer för att säkerställa att informationen inte förloras över tiden.

Metadata

Alvins datamodell är specifikt utformad för beskrivningar av material i kulturarvssamlingar på bibliotek, museer och arkiv. För att kunna hantera olika typer av resurser i ett och samma system bygger den på en kombination av koncept från olika internationella standarder för bibliotek och arkiv, inklusive BIBFRAME, MODS, MARC, EAD, TEI, NUDS, MADS och METS.

Länkad data

Modellen är baserad på länkad data och beskrivningen av relationer mellan olika poster. Länkningen kan vara hierarkisk (värd/del), parallell (olika versioner eller format) eller till en annan relaterad post.

Bibliografiska poster och auktoritetsposter är länkade genom en typ av relation (roll) för så kallade agenter (personer eller organisationer). En bok kan länkas till en person genom rollen "författare". Ett arkiv kan länkas till en person genom rollen "arkivbildare".

En bibliografisk post i Alvin beskriver antingen en enskild resurs (bok, bild, karta etc.) eller en samling resurser (t.ex. ett arkiv).

Beständig identifikator - URN:NBN

URN är en unik och beständig identifikator som tilldelas elektroniska resurser på internet. I Alvin används URN:NBN som tilldelas av Kungliga biblioteket.

Tillgänglighet

Innehållet i Alvin består av reproduktioner av föremål från kulturarvssamlingar. I Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig serviceAct (2018: 1937) är enligt 9§ stycke 4 "reproduktioner av föremål från kulturarvssamlingar som inte kan göras fullständigt tillgängliga utan betydande hinder" undantagna från lagens tillämpningsområde.

Med föremål från kulturarvssamlingar avses (enligt 7§) privat eller offentligt ägda föremål av historiskt, konstnärligt, arkeologiskt, estetiskt, vetenskapligt eller tekniskt intresse som ingår i samlingar som förvaltas av kulturinstitutioner.